Jag har panik. Panik över livet och vissa beslut. Just nu har jag panik över att börja skolan nästa vecka. Jag hoppas det är min grej, jag hoppas att jag kommer klara mig igenom den här utbildningen. Är så sjukt nervös, stressad och illamående över att jag redan känner kraven på mig själv. Det här jag i ett nötskal, stressar upp mig för Ingenting! Eller någonting, men någonting som inte ens börjat än. De som gör mig än mer stressad är att skolan är i Stockholm. Visserligen på distans men betydligt fler träffar/termin än vad jag förstått att de skulle vara. Gaah, vill bara skrika och få bort mon skakande och illamående känsla i kroppen. Tur att min prins kommer hem snart, behöver honom nu!