Hatar er

2015-12-05 / 13:41:52


Okej, jag måste bara få kommentera detta sjuka samhälle!

Från och till (eller egentligen största delen av mitt liv sen Jag va typ 13 år) har jag haft mer eller mindre komplex över min kropp. Jag har alltid avskytt mina lår och tyckt att jag är tjock. När jag sedan kollar tillbaka på bilder på mig själv när jag var 13-18 år så undrar jag hur F*N jag tänkte?!?
Ett BMI på under 18 och storlek XS, tum 25 på byxor och obefintliga bröst, typ. Och jag tyckte jag var tjock? Hallå? Vart får man de ifrån?

Nu är jag snart 26 år och tycker fortfarande från och till att jag är tjock, har enoooooorma lår och skäms över att visa mig för allmänheten i tajta kläder. Okej, jag är inte lika liten som jag var under mina tonår. Men känns de rimligt att jag växt 5-7 cm på längden men fortfarande skulle va lika smal?
Jag har fått mer "kurvor" eller kalla de vad man vill. 
Hur mycket folk än idiotförklarar mig och höjer på ögonbrynen när jag så mycket som hintar om att jag känner mig för stor, så kan jag inte släppa tanken.. 
Jag har storlek 34/36, XS/S och tum 26-27 på byxor. Kanske inte säger allt men ändå lite.. Visst jag är inte fitnesstrimmad men egentligen inte heller tjock. 
Har gång på gång försökt förstå varför jag har denna sjuka bild av mig själv. Men aldrig riktigt förstått varför jag Aldrig kan vara nöjd.
Tills idag, när jag var inne på Asos och kollade på pyjamaser och inser att om jag vore modell skulle jag vara kurvig plus Size modell och långt ifrån alla skönhetsideal. Men hallå?


Den här tjejen är modell för Asos kurviga avdelning. Japp ungefär sådär ser jag ut. Börjar nu förstå varför jag Aldrig kan släppa mina tankar på att jag har för stora lår och är för tjock. För att jag konstant blir påmind om det på sociala medier och egentligen överallt.
Kollar jag i en tidning, en serie på tvn, fönstershoppar kläder på nätet eller kollar på Facebook och instagram så blir jag påmind om att för att vara snygg ska man vara supersmal och trimmad. Vilket ger mig panik!!

Jag försöker gång på gång att inte bry mig, att acceptera mig för mig men det går inte. Jag drömmer om att se ut som idealen varje dag. Jag är för lat för att träna mig till drömkroppen, är alldeles för förtjust i godsaker för att kunna strunta i dom och inte rik nog att operera om min kropp så den ser ut som jag önskar. Så det är nog bara för mig att acceptera att jag Aldrig kommer bli snygg som idealen.

Det kommer bli ett evigt slit för mig att acceptera de och en kamp för mitt huvud en lång tid framöver. Jag hoppas dock att jag en dag kan på riktigt bli nöjd med mig själv och på riktigt acceptera att jag är den jag är och duger gott och väl. Men än är jag inte där, tyvärr..

Fuck alla sjuka ideal, jag Hatar er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback